Kitesurfing är en typ av kiteboarding som utövas på vatten. Som bräda används vanligen en wakeboard, men även små surfbrädor har förekommit och det finns också brädor som säljs som just kitesurfingbrädor. Om man vill ha bindningar eller ej är en smaksak. Den som surfar (”piloten”) bär en sele som är förbunden med draken. Däremot är brädan inte förbunden med draken.
Det finns många olika stilar inom fältet kitesurfing, såsom freestyle, downwinders, speed racing, course racing, jumping / airstyle, wave riding och wakestyle.
Det finns också personer som ger sig ut på långturer med sina drakar. År 2010 kitesurfade Louis Tapper till exempel en sträcka på 200 mil mellan Salvador och Sao Luis, Brasilien. Tapper surfade helt ensam och utan någon följebåt eller annat supportteam. Hans packning rymdes i en ryggsäck på 35 liter. Resan tog drygt 24 dygn och ägde rum i juli och augusti.
Internationella kiteboardingförbundet
International Kiteboarding Association (IKA) är en del av International Sailing Federation (ISAF). IKA har bland annat tagit fram ett gemensamt rankingsystem för de olika internationella tävlingar som hålls världen över.
Att lära sig kitesurfa
Att kitesurfa är enklast om man har någorlunda konstant vind, både vad gäller riktning och styrka. Att kitesurfa när det blåser mindre än 15 knop, såvida man inte har särskild utrustning. De flesta hobbyister undviker också att kitesurfa när det blåser kuling eller mer. För nybörjare brukar en vinstyrka på 15 knop – 25 knop fungera bäst.
Om du använder glasögon så bör du köpa linser som du kan använda när du kitesurfar. Det är mycket lätt att tappa dina glasögon när du surfar och du kan lätt skada dina ögon om du har faller om du har glasögon på dig när du kitesurfar.
Grundbulten är att lära sig hur man kontrollerar draken och får den att göra som man vill under de förhållanden som råder. Det går att börja öva till fots på land för att träna in själva grundkoncepten och bli bekant med draken innan man beger sig ut över öppet vatten med sin bräda.
När man börjar öva med bräda ute i vattnet gäller det att lyckas balansera och anpassa drag- och lyftkraften från draken så att man dras upp och längs vattenytan. Det påminner på sätt och vis om att vindsurfa.
När ovanstående steg har bemästrats kan man, om man så vill, börja öva in tricks som hopp.
Draken
Vid kitesurfing används normalt en så kallad kraftdrake (power kite). Vanligast är en variant av tyg med längsgående celler (tuber) som är öppna framtill så att luft kan strömma in.
Nu för tiden finns det drakar som utan större svårighet kan ta sig upp igen i luften efter att ha hamnat i vattnet.
Kontroll och linor
I skrivande stund är det inom kitesurfingen vanligast med en kontrollmekanism som gör det möjligt att kontrollera draken med bara en hand, men det finns också kontroller där båda händerna används.
Antalet linor är vanligen två, fyra eller fem och längden brukar ligga inom spannet 10 meter - 40 meter. En mycket vanlig konfiguration just nu är fyra eller fem 25 meter långa linor. Att ha minst fyra linor ger bättre möjligheter till snabba svängar.
Av säkerhetsskäl bör det finnas en mekanism som gör det enkelt för surfaren att göra så att draken inte längre drar eller lyfter honom/henne, utan att för den skull behöva koppla loss sig från draken och överge den. Grundkonceptet är att släppa ut luften/vinden från draken genom att slaka alla linor utom en.
Vilket kontrollsystem som är bäst beror på vilken typ av drake man har och vad man vill göra med den. Ringar och handledsöglor förekommer framförallt på små kraftdrakar (särskilt foildrakar) som inte har så mycket lyftkraft och som styrs av bara två linor. För kraftdrakar med mer kraft och fler linor är det enklare att använda sig av en bom som har alla linor fästa vid sig.
Grundkoncept
- Att dra i linor som sitter i drakens framkant minskar attackvinkeln för draken vilket innebär att den kraft du utsätts för minskar.
- För att bromsa draken drar man i en lina som drar ned bakänden på draken.
- Om man vill att draken ska komma ned drar man i båda linorna i bakänden.
- Man kan få draken att svänga genom att dra i en av linorna i bankänden.
- Vissa drakar har en särskild lyftlina som gör det enklare att få upp draken i luften igen.
Brädan
Det finns många olika sorters brädor för den som vill ägna sig åt kitesurfing, och det gäller att hitta en bräda som passar ens önskemål både vad gäller storlek och form. Materialet är ofta samma eller ungefär samma som för snowboards, till exempel airex/divincell för kärnan och härdad ABS för slitytor. Det är viktigt att brädan är både hållbar, flexibel och ger bra grepp. En bottenfena ger ökat grepp i vattnet.
I skrivande stund är det väldigt populärt med ”twin tip”-brädor med en längd i spannet 110 cm – 160 cm. Bredden är vanligen 30 cm – 50 cm på det bredaste stället. Brädan är utformad för att man ska kunna rida den i olika riktningar.
En annan vanlig brädvariant är den som påminner mer om en surfbräda än om en snowboard, och som man rider framåt som en surfbräda. Dessa brädor tenderar att vara ganska långa, uppemot 2 meter, och 40 cm – 70 cm breda. Särskilt populära är de för kitesurfing i höga havsvågor.
Hängslen
De flesta som ägnar sig åt kitesurfing nuförtiden använder sig av en sittsele eller midjesele.
- Sittselen har remmar som sitter kring surfarens ben och kring midjan. Krokens position blir lägre än med en midjesele och sittselen ger mer stabilitet. Nybörjare brukar rekommenderas sittsele, och många kitesurfare fortsätter med sittsele även när de blivit mer rutinerade, särskilt om de är intresserade av att surfa snabbt snarare än att göra akrobatiska tricks.
- Midjeselen är bred och sitter vid midjan och nedanför, ungefär som en boxares bälte. Krokens position blir högre och midjeselen ger inte samma stabilitet som sittselen. Eftersom man har benen fria får man högre rörlighet, vilket kan komma till nytta när man vill genomföra avancerade tricks och manövrar.
Oavsett vilket typ av sele man väljer bör den ha vaddering runt kroken. Kraften kommer uppifrån vid kitesurfing och det är viktigt att selen är konstruerad så att kroken inte vinklas upp mot revbenen.
I vissa kiteselar ingår en kniv som man kan använda för att kapa linorna i en akutsituation.
Exempel på stilar inom kitesurfingen
| Namn | Beskrivning |
| Freeride | Att bara kitesurfa som känner för. |
| Freestyle | En tävlingsgren som inkluderar hopp och olika tricks som man gör medan man är i luften. |
| Jumping / Airstyle | Jumping / Airstyle påminner om Freestyle. Man hoppar högt och länge. Kiteloops kan användas för att förlänga tiden i luften.
Det är vanligt med små drakar och korta linor i stark vind.
Big Air (där Ruben Lenten är en av föregångsfigurerna) innebär att man ger sig ut i kulingstarka vindar och genomför riskabla manövrar, till exempel megaloops. |
| Speed racing | En tävlingsgren där fokus ligger på snabbhet. Ibland används GPS för att mäta hastigheten hos de tävlande.
Det finns särskilda brädor att köpa som är inriktade på hög hastighet (speed boards / race boards), vanligen har de långa fenor. |
| Course racing | En tävlingsgren där det gäller att ta sig igenom en bana så snabbt och korrekt som möjligt. Här krävs alltså både hastighet och taktik för att komma först i mål. |
| Wave riding | Wave riding (att rida på vågorna) påminner en hel del om klassisk vågsurfing, fast man har draghjälp från draken. Det skulle också kunna ses som en mer miljövänlig variant av tow-in surfing.
Precis som klassisk vågsurfing sker denna form av kitesurfing på platser där stora vågor bildas och bryter. Kitesurfaren rider på vågen ståendes på sin bräda.
Bindningar för fötterna är inte ovanligt, men innebär begränsad flexibilitet och man måste i högre grad använda draken för att positionera sig om ens fötter sitter fast.
På vissa brädor är fotbindningarna löstagbara så att brädan går att använda som en vanlig vågsurfingbräda.
|
| Wakestyle | Som namnet antyder påminner denna form av kitesurfing mycket om wakeboarding. Man använder en wakeboard med fotbindningar. Wakestyle utövas vanligen på vatten utan vågor. Kan inkludera hopp och tricks i luften. |