Foildraken är en slags kraftdrake utan hård ram. Den består av långa tygceller som är öppna framtill och stängda baktill så att lufta kan strömma in och ”blåsa upp” draken. En uppblåst foildrake antar en form som ger den stor lyftkraft, även när man har den ”parkerad” direkt ovanför och alltså inte låter den dra åt något väderstreck. Att väldigt mycket lyftkraft kan genereras har gjort foildraken till ett populärt val för aktiviteter som kitesurfing, snowkiting, kite buggying, kite landboarding, med mera. Foildraken lyfta tungt även när den inte rör sig framåt vilket underlättar många aktiviteter.
I Sverige är foildraken vanligast för aktiviteter över fast mark medan LEI-draken är vanligare för aktiviteter som äger rum på och ovanför vatten. Detta innebär dock inte att foildrakar aldrig används för vattenaktiviteter. När en foildrake används över vatten är det normalt att ha många av cellerna stängda, och använda ventiler för de som är öppna så att vatten kan hållas ute. Öppningar inne i draken gör det möjligt för luften att spridas vidare internet och se till att hela draken blåses upp. Det tar dock längre tid att få draken uppblåst på detta vis jämfört med när man har alla celler öppna.
En foildrake styrs vanligen med två, tre eller fyra linor. När draken styrs med bara två linor är ringar vanligast, medan drakar med fler linor än så brukar ha handtag eller en bom som styranordning.
Utveckling
En av de mest berömda tidiga foildrakarna var Flexifoil som skapades av Ray Merry och Andrew Jones i England i början av 1970-talet. Flexifoil var dock inte helt utan ram utan hade en solid kant framtill. Denna drake kom att lägga grunden till företaget Flexifoil. Duon Merry och Jones experimenterade också med att låta draken dra olika fordon, något som så småningom utvecklades till dagens kite buggying.
I mitten av 1980-talet utvecklade Ted Dougherty en fyrkantig parafoil-drake med sex celler. Sparless Stunter började säljas år 1988 och samma år slog en 43 kvadratmeter stor Sparless Stunter rekordet för World's Largest Stunt Kite.
I början av 1990-talet introducerade Peter Lynn draken Peel, en drake som helt saknade hårda delar och som blev mycket populär under 1990-talet.
Det tidiga 1990-talet var också den period då Ted Doughertys Quadrifoil premiär. Den första versionen av Quadrifoil var i princip två stycken Sparless Stunter som sytts ihop. Quadrifoil släpptes så småningom i många olika versioner och kom att bli en pionjär inom nischen fyrlinade drakar.
De fyrlinade drakarnas popularitet gjorde att även Ray Merry började designade drakar med fyra linor. Under det sena 1990-talet gjorde hans produktlinje Skytiger stor succé. Så småningom släpptes även produktlinjen Hi, där draken hade högre sidoförhållande (aspect ratio). Vissa Hi-drakar tillverkades i det lättviktiga polyestermaterialet Icarex.
Under det sena 1990-talet började buggy kiting bli väldigt populärt i Europa, och nu utvecklades två olika typer av foildrakar just för buggy. Den ena typen av buggy-drake fokuserade på stabilitet och att draken skulle fungera bra under olika vindförhållanden, inklusive vindbyar, medan den andra typen av buggy-drake var inriktad på att ge maximal dragkraft även om det innebar att den blev mer känslig (tävlingsdrake). Det var under den här eran som vi bland annat fick se Sky Kites designer Peter Mirkovics lansera sin Predator.